Har tänkt mycket på närstående under en tid!…

Att leva nära någon som har funktionshinder eller sjukdom kan påverka livet på olika sätt, om du är förälder, syskon, släkt mm.
Ibland kan det vara jobbigt, sorgligt eller svårt. Då är det viktigt att göra saker man själv mår bra av, och att man får stöd från andra.

Handikapp/sjukdomar påverkar ens känslor, ork och lust, och hur man uppfattar sig själv, relationer och omvärlden.
Det finns många olika funktionshinder/sjukdomar, och olika personer kan påverkas på olika sätt.

Den som får en nedsatt funktion brukar förändras. Man kanske blir tystare, eller pratar mer än tidigare, blir irriterad för minsta lilla, pratar för sig själv eller börjar bete sig annorlunda på andra sätt.
Personen kan också få svårt att klara av saker han/hon brukade göra, som att gå till jobbet eller städa.
Personen kan uppleva den hjälp som som givningen erbjuder blir jobbig och framstår mer som ett tjat och drar sig därför lite tillbaka.
Ibland känner den som är sjuk själv att något är fel, man vill inte vara till någons belastning, men ibland är det svårare för personen i sin omgivning att förstå det än den skadade/sjuke själv.
Det är vanligt att det är olika jobbigt i perioder, och besvären ändrar sig ofta med tiden.
En del sjukdomar kan gå över ganska snabbt, andra kan man ha under lång tid, för att inte tala om man får det permanent.

Ofta tar man större ansvar än man borde.
Livet påverkas för alla som lever nära en person som har funktionshinder/sjukdom.
Hur man reagerar kan bero på hur länge personen har varit sjuk, hur vardagslivet funkar, vilket stöd man har och vem man är.

Om personen har varit sjuk länge kanske man inte tycker att det är något konstigt med det.
Men det kan också vara väldigt jobbigt att se någon man känner förändras.
Det kan kännas svårt att försöka stödja och hjälpa personen att må bättre.
Man kan bli orolig och ledsen, eller få svårt att koncentrera sig i skolan eller på jobbet.
Det kan kännas som om personen inte längre bryr sig om en.
Man kan också bli orolig för att personen ska bete sig ”konstigt” och skämma ut sig, skada sig eller till och med ta livet av sig.
Någon gång kanske man till och med är rädd för den som är sjuk.

Om man är barn eller ung och bor med en vuxen som får svårt att göra sånt som att städa, tvätta eller laga mat, kan man känna sig tvingad att ta ett större ansvar än man borde behöva.
Kanske avstår man från saker man egentligen skulle vilja göra på fritiden, eller undviker att ta hem kompisar.

Viktigt att man själv mår bra.
Man har rätt att må bra, även om personer i ens närhet mår dåligt. Man behöver fortsätta göra sånt som är viktigt för en själv, för att orka med.

Nedan har jag skrivit ihop några saker som jag tycker man aldrig skall glömma:

• Gör något som du själv tycker är roligt varje dag.
• Håll kontakten med kompisar och andra.
• Försök se till att dina egna fritidsintressen, studier, jobb eller kompisar får komma i första hand. Du ska inte behöva ta för stort ansvar hemma.
• Försök att åka bort någon gång ibland, sov till exempel över hos en kompis eller hälsa på någon släkting.
• Det brukar kännas bra att prata med någon som man litar på om hur man har det.
• Försök att tänka på fina minnen som du har med den som är skadad/sjuk. Det är oftast skadan/sjukdomen som har gjort att personen har förändrats.